Igår var det ett tufft litet avsked, till den knäppaste och jobbigaste ponnyn jag har mött. Enda sedan den dagen han knappt kunde stå på sina ben tills nu har det funnits en hatkärlek mellan han och mig. Mest för att han har bitit såfort han fått chansen, bråkat och grejat med allt som han bara kan. Han var en sådan häst som gick fram till något enbart för att putta ner det därifrån. 

Men igår, sa vi farväl och det föll många tårar, men främst från min mamma som stog som både ägare och uppfödare av den här lilla krabaten. Men vi vet att han kommer få det bra hos en unghästvan tjej i Trollhättan, så ni trollhättebor- håll utkik efter Pumpan! 

Här är de sista bilderna som togs på honom i min mammas ägo.